Arbetsmetoder & Materialval
EBERs filosofi grundar sig i att jobba med moderna och historiska byggnader utifrån väl kända och historiskt beprövade tekniker och materialval. Kunskap över material som byggts upp över hundratals år och bevisligen fungerat väl och hållit över tid, anser vi har en självklar plats i dagens moderna samhälle.
Historia
Fram till 1940-talet valdes byggnadsmaterial med stor omsorg beroende på användningsområde. Kunskapen om materialval var avgörande för hållbarhet och underhåll. Kådrika barrträd som furu och gran användes för bästa möjliga livslängd. T.ex. fick understycket på ytterbågen av ett fönster det tätaste och mest kådrika kärnvirket, självklart men kärnan utåt mot väder och vind, då detta är husets mest väderutsatta del.
Linolja har använts sedan antika Egypten och romartiden samt sedan 1500-talet i Sverige. Dess unika egenskaper impregnerar träet samtidigt som den är diffusionsöppen och låter underligande material andas. Färgen är även väldigt dryg, priseffektiv och enkel att underhålla. Linoljan dunstar efter tid och kvar finns pigmentet som då "kritar". Detta är en indikation att det är dags att bättra på målningen. Kritningen fungerar som ett offerskikt där pigmentet sakta faller av och då även tar med sig smuts. Användandet och kunskapen kring linoljefärg har genom historien varit stor, men har sedan 1950-talet trängts undan för andra hårt marknadsförda produkter.
I modernt byggande har kvalitativt långsamtväxande virke ofta ersatts av snabbvuxet trä, och linoljefärg har ersatts med petroleumbaserade akrylatfärger. Dessa färger bildar en yttre skyddsfilm, medan linolja tränger in och impregnerar träet. När moderna färger spricker tränger fukt in, men hindrar trät från att torka ut, vilket leder till att fukten stannar kvar i träet. Det virke som generellt används idag håller inte längre samma höga kvalitet, vilket gör att träet lättare ruttnar av den instängda fukten. I slutändan får vi en slit och släng-kultur där fastighetsägaren och naturen blir förlorarna.
För husets, din plånboks och miljöns skull bör man alltid välja kvalitativa byggmaterial och diffusion öppna färger som låter materialet andas och fukten torka ut. Av denna anledning arbetar vi uteslutande med traditionella, högkvalitativa byggmaterial som under hundratals år visat sig gynna hållbara och hälsosamma byggnader.
Arbetsmetodik
Vi tror på kommunikation och transparens.
Därför dokumenterar vi arbetet dagligen och håller kunden uppdaterad om både framsteg och eventuella hinder som uppstår längs vägen. Vi vägleder varje kund till de bästa lösningarna för just deras projekt, alltid med lyhördhet och respekt för kundens önskemål och krav.
Byggnadsvård handlar lika mycket om att skapa hållbara lösningar för välmående hus som om att bygga långsiktiga kundrelationer. Genom en öppen och lyhörd dialog säkerställer vi tillsammans att kunden får det resultat som önskas – och kan känna sig både trygg och nöjd.
Vi innehar F-skattsedel och arbetar vanligtvis på löpande räkning, om inget annat avtalats innan arbetet påbörjas. Innan projektstart får kunden alltid en offert för godkännande.
Betalningsvillkor 10 dagar.
Linoljemålning
Efter att under flera år testa olika linoljefärger i tuffa klimat har vi kommit fram till ett arbetssätt vi vet fungerar väl i utsatta miljöer. Arbetssättet bygger på ett klassiskt hantverk och kunnande som förädlats över generationer. Genom att använda kokt linolja av hög kvalitet baserad på historiska recept förädlat till att passa dagens behov, byggs en solid grund för målning. Genom att värma in kokt linolja från Mandelgren - Historiska färger åstadkoms en djup impregnering av trät. Fördelen med Mandelgrens kokta linolja är att den kokt baserat på historiska recept samtidigt som den innehåller enbart en mycket liten mängd blyoxid, vilket ger en linolja som är mycket väderbeständig, hög elasticitet, ger en fet yta samt har god vidhäftning och lång hållbarhet över tid.
Blyoxid är enligt EU tillåtet att användas i produkter vid restaurering av kulturhistoriska byggnader inom unionen. Men skall hanteras med försiktighet på grund av dess giftighet.
För grund-, mellan- och slutstrykning använder vi Wibos äkta linoljefärger.
Historiskt har aldrig rå linolja använts annat än för att koka linoljefernissa (kokt linolja). Detta är något vi tagit fasta på, genom att enbart använda kokt linolja för inoljning, linoljefärg, äggoljetempera mm.
Moderna linoljefärger torkar snabbare och tillåter snabbare övermålning men har inte lika god hållbarhet och väderbeständighet som de historiskt framtagna recepten.
Vid byte av färgsystem rekommenderar vi alltid att all befintlig färg avlägsnas för att få ut maximal effekt av linoljemålningen. Linoljefärg går att måla på nästan alla tidigare typer av färgsystem men för att oljan skall tränga in trät bör och göra maximal nytta, bör alltid tidigare färg av annat färgsystem avlägsnas helt.
Nytt och renskrapat trä jobbar vi utifrån nedan tillvägagångssätt:
-
Olja in trät i uppvärmd ca (100 C) kokt linolja från Mandelgren.
-
Vid behov doppa ändträ i uppvärmd kokt linolja för att mätta ändträt.
-
Låt torka (oxidera) ordentligt, en veckan är önskvärt.
-
Måla med vit grundfärg.
-
Måla ett till två lager mellanstryktningsfärg i önskad kulör.
-
Måla ett laget slutfärg i samma kulör.
Vid bättringsmålning på befintlig linoljefärg tvättas fasaden försiktigt, lös färg avlägsnas och färgfria ytor oljas för att sedan grundmålas innan målning.
Vid linoljefärgsmålning inomhus använder vi aldrig kokt linolja med blyoxid.
För övriga material, penslar, linoljor, tjäror, lacker och pigment handlar vi först och främst hos Claessons Trätjära.
Virke
Vi förespråkar att i största möjliga mån spara befintligt virke då äldre fastigheter, framför allt innan 1940-talet, har kodrikt högkvalitativt långsamvuxet trä i panel och snickerier. Något som har blivit allt mer sällsynt i moderna hus och bygghandeln.
Om träet har torrsprickor eller rötskador kan man utan problem byta ut de skadade delarna utan att behöva byta hela panelen eller fönsterna. När vi byter eller lagar snickerier och virke använder vi långsamvuxet kodrikt virke i så hög utsträckning som det är möjligt.
Man skall vara medveten att virket i panel och fönster kan se "jätteslitet" och "skadat" ut men i själva verket är virket kärnfriskt. Det yttersta lagret kan se trasigt ut men med lite slipning, inoljning och målning kommer virket se som nytt ut och hålla många, många år framöver.
Högkvalitativt kodrikt virke är svårtillgänglig idag och kostar lite extra. Något man får igen genom att virket håller mycket längre och klara vårt nordiska klimat väl; vind, regn, sol och snö. Toppas detta med linoljefärgsmålning skyddas virket än mer för de påfrestningar som kommer med väder och vind.
Modernt byggvirke skövlas när träden är mycket yngre än vad som gjordes förr. Industriellt skogsbruk kräver volymer och kompromissar på virkeskvalitet. I och med detta består det byggvirke som finns tillgängligt i bygghandeln i stor utsträckning splintved eller snabbvuxet trä snarare än kärnvirke från långsamtväxande träd. Splintved och yngre träd har inte i närheten av samma täthet och kodrikhet som kärnvirke och långsamtväxande träd och med detta mycket sämre hållbarhet och vädermotstånd. Av denna anledning är det än viktigare att använda ett färgsystem som impregnerar trät och gör det fett samtidigt som det låter fukten vandra, genom att vara diffusionsöppen.
Kombinationen snabbvuxet virke av låg kvalitet och täta plastfärger är ett klockrent recept för rötskador och dyra renoveringskostnader när fasadpanel och annat virke måste bytas ut efter några år.
Energieffektivisering
Byggindustrin har sedan 1970 drivit på för energieffektivisering av fastigheter. En god tanke i och med ökat energibehov, miljöutsläpp mm. EU driver nu motsvarande krav utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Tyvärr har detta lett till att drivet för att energispara lett till att högkvalitativa fastigheter (estetiskt och byggnadsmaterial) förvanskats och förstörts när de ersatts av material av engångprodukter och lågkvalitativt byggmaterial.
Det går alldeles utmärkt att energieffektivisera äldre hus utan att förvanska varken det estetiska eller befintliga byggnadsmaterial.
Gamla fönster har relativt god isoleringsfömåga och genom smärre insatser kan energiprestandan ökas markant utan att fönstren byts ut mot nya engångsfönster.
Genom att byta ut innerglaset mot energiglas eller till och med en gastryckt kassett kan gamla fönster presterna i paritet med moderna fönster.
En viktig faktor är att täta för drag, framför allt runt fönster. Drev runt karmen för att inte kalldrag skall kunna ta sig in mellan vägg och karm gör stor skillnad. Bågarna skall även tätas mot karmen för att undvika drag och att kondens skall skapas när varm möter kall luft.
Gamla hus andas vilket gör att luften förflyttar sig, tillskillnad mot morderna hus där luften stängs in genom plastbarriärer och måste sedan ventileras mekaniskt. I gamla hus önskas även här luften kunna styras genom ventliation men tillåts samtidigt andas genom diffusionsöppna material i konstruktionen.
Skall fastigheten isoleras eller tilläggsisoleras bör detta göras utvändigt. Men för att inte förvanska arkitekturen bör isoleringen ske varsamt. Skall fasaden ersättas bör isoleringen vara hygroskopisk villket innebär att den kan andas och buffra fukt. Exempel på naturliga hygroskopiska isoleringmaterial är cellulosa, träfiber, hampa, lin och ull. Tänk på att insulera lagom.
Ett annat sätt att kombinera en tunnare isolering med en vindbarriär är att montera asfaboard med en luftspalt mot fasaden. Asfaboarden isolerar mer än vanlig vindduk men inte som en tätare isolering.
Om en fastighet tilläggsisoleras bör fönster flyttas ut för att inte hamna "innanför" fasaden vilket skapar obalans i arkitekturen och gör att inomhusmiljön blir mörkare.
Grunden bör även beaktas så att huset inte får en fasad som flyter som en kjol utanför grunden.
Små enkla saker som gör att ditt hus behåller sitt unika uttryck samtidigt som prestandan förbättras.